Nisserska husets historia
Efter 40 års förberedelser och välvilliga donationer byggdes år 1896 ett stiligt tegelhus i stadens utkant. Det var Falu arbets- och försörjningsinrättning, där fattiga, sysslolösa och dagdrivare skulle få både bo och göra rätt för sig.
Den första donationen hade gjorts av Herr Löjtnanten J.A. Lemberg redan 1853. År 1858 avsatte Utskänknings-Bolaget i Falun 25 000 kr till ett arbetshus, och strax före jul år 1866 upprättade direktören Clas Wallman ett testamente, där arbetsinrättningen visserligen kom först på elfte plats men ändå fick 20 000 kr. Ännu tjugo år senare hade man dock inte börjat bygga. Maria Kronberg, änka efter handlanden Johan Henrik Kronberg, ville på många sätt hedra sin mans minne – en av Faluns parker bär t.ex. hans namn – och bidrog till arbetshuset med 5000 kr år 1888, och borgmästare Sundell puttade på året därpå genom att skänka 1000 kr till inventarier. För det som blev över skulle det köpas kläder åt hjonen.
Så blev det till sist ett hus, kallat Wallmanska arbetsinrättningen efter sin största privata donator och ritat av arkitekten Hedin i Gävle. Där fanns plats för 80 fattiga och 27 sjuka samt ett antal "dårar" i låsta celler. Huset fick ångpanna för uppvärmningen och en centralvärmeanläggning med höga runda värmeelement som mest ser ut som en korsning mellan kamin och kakelugn – de sprider fortfarande skön värme, även om den inte kommer från ångpannan längre. Där fanns också bland annat kök, bakrum, verkstad, tvättstuga med ånguppvärmt torkrum och mangelbod samt bostad, logement och arbetssal.
Det dröjde dock inte så långt in på 1900-talet innan den här sortens inrättningar blev omoderna, och efter 1917 blev huset i stället vårdhem för kroniskt sjuka och övertogs av landstinget.
År 1919 testamenterade fröken Martina Nisser 50 000 kr till ett sjukhem för "sjuka lidande av elakartade svulster". Tio år senare fyllde hennes mor Ellen Nisser på med en donation som gjorde att man kunde börja bygga. Man byggde om ett befintligt stenhus i på lasarettets tomt, i ett fint läge upp mot stadsparken. Det byggdes också ett bostadshus för personalen. Inget av dessa hus finns kvar, de revs på 60-talet för att lämna plats för en större utbyggnad av lasarettet. Långt dessförinnan hade Nisserska sjukhemmet flyttat ner till den gamla arbetsinrättningen, som var rymligare. Namnet fick följa med, så det som ursprungligen var den Wallmanska arbetsinrättningen går idag under namnet Nisserska huset.
Så småningom ansågs lokalerna för omoderna som vårdinrättning, och landstinget använde huset för andra ändamål, t.ex. snickeri, möbeltapetserarverkstad och intern-TV-studio. Huset hade varit i det närmaste oanvänt i flera år när man i mitten av 1990-talet beslöt sig för att hyra ut det till kulturarbetare av olika slag. Och här är vi nu: försörjningsinrättningens arbetssal, som blev sjukhemmets kyrksal och sedan landstingets TV-studio, är nu teater. Matsalen är ateljé, och de flesta rummen i övrigt fylls också av bildkonstnärer och konsthantverkare, utom ett par rum i övervåningen som disponeras av Medicinhistoriska museet (som också har mycket att visa i källarvåningen).
Donationer bakom "Nisserska huset"
Texterna nedan är hämtade ur "Donationer till Falu stad, som förvaltas av Fattigvårdsstyrelsen", Falun 1911.
Lembergs donation
Oviss huru länge den Högste förlänar mig förmåga att tänka på verldsliga ting, förklarar jag härmed min yttersta vilja vara, att vid mitt frånfälle, sedan mina tillgångar, med undantag af hvad deraf här nedan in natura disponeras, blifvit realiserade och mina skulder betalda, samt omkostnader för en anständig men anspråkslös begrafning godtgjortda skall af qvarlåtenskapen, såsom ringa att emellan mina slägtingar fördelas, tillfalla - - - 6:to. Min återstående behållning i fast och löst anslår jag till understöd åt Skyddsmödraförbundets i Fahlun verksamhet; samt till bidrag till ett Arbetshus inrättande i staden, sålunda, att en tredjedel av behållningen tillfaller Skydds Mödrarne och återstående två tredjedelar den under bildning varande fonden för Arbetshuset.
Fahlun den 28 Juli 1853.
J. A. Lemberg.
Wallmans donation
Härmed förklarar jag detta vara min yttersta vilja att såväl ärfd som förvärfd egendom tillfaller mina syskonbarn Bolin med undantag af nedanstående bestämmelser och dispositioner samt såvida dessa noga verkställas och i första rummet utbetalas, neml. - - - 11:o. Till en arbetsinrättning i Falun för sysslolöst folk och dagdrifvare Tjugutusende (20000) Rikd. Rmt. - - -
Kronbergs donation
Jag Maria Kronberg, född Östberg, förklarar härigenom min yttersta vilja vara, att efter min död skall med all min efterlemnade egendom, sedan boet blifvit utredt och, der behof deraf göres, i penningar förvandlats, på sätt här nedan sägs, förfaras. Jag testamenterar sålunda: - - - 15:o. Till den under Fattigvårdsstyrelsens förvaltning nu stående, genom donationer redan samlade fond för ett arbetshus i Falun testamenterar jag Femtusen kronor. - - - Genom hvad jag sålunda förordnat, har jag velat hugfästa minnet af min aflidne käre man, Handlanden Johan Henrik Kronberg.
Falun den 14 maj 1888.
Maria Kronberg.
Sundells donation
Till Fattigvårdsstyrelsen i Falun donerar jag närlagda Ett Tusen Kronor att användas till inventarier i nya fattig- och arbetshuset, hvilka kunna behöfliga anses. Jag föreställer mig, att beloppet till afsedda ändamålet ej fullt åtgår; och må öfverskottet, så långt det förslår, användas till nya kläder åt hjon, som vid inrättningens öppnande äro der intagne. Önskligt vore, att med byggnadens uppförande början gjordes under nästkommande år, så att denna länge sväfvande fråga ändtligen blefve till slut bragt.
Falun den 25 November 1889.
E. M. Sundell
Följande text är hämtad ur boken "Kopparbergs läns landsting. En berättelse om dess verksamhet under ett hundra år 1863-1962".
Genom testamentariskt förordnande av fröken Martina Nisser överlämnades år 1919 till landstinget ett belopp av 50.000 kr som grundplåt till ett hem för kroniskt sjuka. Genom skrivelse till landstinget år 1929 erbjöd sig den avlidna fröken Nissers moder, fru Ellen Nisser, att tillskjuta ytterligare behövligt belopp för att vid Falu lasarett uppföra och fullständigt utrusta ett dylikt sjukhem för 25-30 sjuka. --- Efter fru Nissers den 18 januari 1930 timade frånfälle åtog sig hennes söner, representerade av disponent William Nisser, att fullfölja hennes erbjudande, och de har också gjort det helt i sin systers och moders anda. --- Såväl för sin vilja att bereda ökad vårdmöjlighet åt en grupp sjuka, som dittills haft det illa ordnat för sig, som ock för det storslaget generösa sätt, på vilket det ädla uppsåtet omsatts i verklighet, är familjen Nisser berättigad till landstingets, lasarettets och de vårdbehövandes varma tacksamhet.